Andlig klarsyn
Friluftsgudstjänst med dop vid Stensjöns strand
8:e eft. Tref. 2006  
Andlig klarsyn
Stefan Risenfors
<<Föregående >>Nästa
Texter
GT Mika 3:5-8
Epistel 1 Joh 4:1-6
Evangelium Matt 7:15-21

Predikan
Låt oss börja med att definiera begreppet profet eftersom det förekommer i alla de tre bibeltexter vi hört. Jag föreslår att vi här och nu låter profet stå för varje sorts mänsklig auktoritet – föräldrar, politiker, musiker, skådespelare, präster, pastorer, kändisar, företagsledare och idrottsstjärnor. Alla de här kan ibland fungera som auktoriteter för andra människor – antingen för att de har till yrke att föra ut ett budskap som präster och politiker, eller också för att många människor helt enkelt lyssnar till dem p.g.a. deras kändisskap. Men det slår mig att det inte bara är enskilda människor som försöker påverka oss. Ofta är det krafter utan synliga ansikten – reklam, propaganda och så alla dessa massmediedrev – med tanke på hur många miljarder som satsas på reklam bara i vårt land varje år så kan vi nog räkna med att de ansiktslösa profeterna är de allra mäktigaste. Så vi tar med också dem i definitionen av begreppet profet. Profet får alltså idag beteckna alla som försöker påverka oss.

I alla tre bibeltexterna vi hörde fick vi varningar för att lyssna till falska profeter. Och här i den senaste texten vi läste, i evangeliet, gav oss Jesus den allra bästa metoden för att skilja mellan sanna och falska profeter: På deras frukt skall ni känna igen dem. Samtidigt fungerar ju den metoden bäst om man lever nära den påstådda auktoriteten, om man har insyn i hans, hennes eller deras privata liv. Där kan man upptäcka om ord och handling stämmer överens. Men om profeten är något slags auktoritet som vi bara känner genom TV-rutan eller tidningen. Där får vi bara profetens officiella fasad, en liten sminkad och tillrättalagd bild av just det som han eller hon eller dom vill visa upp. Visst händer det att en profet ibland avslöjar trovärdighetsbrister hos en annan profet. Som när Janne Josefsson intervjuade med dold mikrofon i valstugorna under förra valrörelsen, eller som när ett mediedrev antingen avslöjar eller också skapar en mindre tilltalande bild av någon makthavare.

Men det där är ändå små undantag – för det mesta har vi ingen eller väldigt liten insyn i profeternas privata liv. Och det är ju också bra – det är ju bara sjuka exhibitionister som vill leva hela sitt liv i ett skyltfönster, också profeter har rätt till ett privatliv som tillåts vara privat. Men då står vi där utan tillgång till den frukt som Jesus talar om – vi vet väldigt lite om den personliga trovärdigheten. Och när vi inte ens vet om Volvoförsäljaren själv kör en Volvo privat, så är det svårt att veta om man ska lita på vad han säger om bilens förträfflighet!

Men varför finns det då falska profeter? Varför skulle någon vilja lura oss?

Ja, i bibeltexterna vi hörde får vi åtminstone två anledningar till varför det finns profeter som försöker lura oss. Den första sortens falska profeter är dom som profeten Mika talade om – de som bara vill tjäna pengar: De lovar fred och lycka bara de får något att tugga men förklarar krig mot alla som inte stoppar något i gapet på dem

Utan att säga det rent ut vill t ex Coca Cola-reklamen få oss att tro att vi blir unga och vackra och framgångsrika genom att dricka Coca Cola. De vet ju att det inte är så men de tjänar ju pengar på att få oss att tro på den där reklamen.

Den andra sortens falska profeter är de som helt enkelt är förvirrade, de profeter som själva gått vilse utan att märka det och som därför i något slags god tro kan föra andra vilse.

Jag läste en intervju med kristdemokraternas ledare Göran Hägglund i GP häromdagen. Han hade börjat tidigt med politik men berättade att han hade känt sig tvungen till att ta en treårig paus från partiarbetet eftersom han upplevde att han hade blivit en partimegafon. Han hade kommit till en situation där han inte längre visste vad som var partiets åsikter och vad som var hans egna. Jag tror att det kan fungera så i varje politiskt parti, ja, i varje tydlig åsiktsgemenskap. Och kanske dessutom i varje kyrka trots att kyrkan faktiskt inte är tänkt att vara någon åsiktsgemenskap.

Precis som för Göran Hägglund så kan varje människas jag gradvis ockuperas av åsiktsgemenskapen och till slut står man där som ett självspelande piano och utan att man tänker på det kommer alltid lika partitrogna åsikter ur munnen på en. Jag har själv märkt problemet i rollen som präst – i detta att det ibland kan vara svårt att veta om mitt eget hjärta är med i det jag säger eller om det bara något slags tjänsteuttalanden. För mig har utvägen blivit årliga retreater där jag under några dagar tvingas ner i mina egna personliga djup. Och jag tror att varje profet skulle behöva något liknande för att undvika att förvandlas till partimegafon.

Men jag vill återvända till Jesu råd när det gäller att avgöra om en profet är sann eller falsk. Om man nu inte vet om profeten bär god eller dålig frukt i sitt privata liv så finns det ett annat sätt. Man kan se på sitt eget liv – vilken frukt ser jag där? När jag går i den eller den profetens fotspår – vad blir då resultatet? Bär jag god frukt eller dålig frukt?

Problemet är bara att vi oftast är ganska omedvetna om vår egen frukt – andra kan se den men då är deras observation ofta uppblandad med så mycket omedvetet material från dem själva. Resultatet blir att vi inte känner igen oss och håller kritiken ifrån oss.

Men det finns en som känner dig helt och fullt och det är Gud. Gud vill ge oss tillgång till det Han ser och det finns ett sätt för oss att få del av det och det är genom bön. Framför allt en sorts bön som i jesuittradition kallas examen. Det handlar om en tillbakablick på dagen där man ber Gud om hjälp att se all god frukt och alla dålig frukt som man burit under den gångna dagen. Våra misstag vill vi oftast inte se och därför ser vi dem inte heller när vi på egen hand försöker se tillbaks på våra liv. Men om vi ser tillbaks tillsammans med någon som ständigt viskar i vårt öra att vi får göra fel, att vi kan bli förlåta och att vi är älskade mitt i vår ofullkomlighet. Då blir det plötsligt möjligt att rättvist utvärdera den gångna dagen i en bedömning som gör både oss själva och andra människor rättvisa.

Jesus sa om profeterna: På deras frukt skall ni alltså känna igen dem. I ett samhälle där påverkan alltmer sker på distans skulle jag vilja komplettera med. På din egen frukt kan du se om du följer sanna eller falska profeter!