9:onde eft.tref2023SR

GT-text        Amos 8:4-7

Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Ni säger: ”När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.” Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig glömma något de gjort.

 

Epistel          2 Tim 4:1-7

Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja — tålmodigt och med ständig undervisning. Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst. Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer, och tiden är inne då jag måste bryta upp. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.

 

Evangelium Luk 16:1-13

Jesus sade till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet.

Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’

Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’

Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ — ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”

 

Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er?

 

Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

 

 

Inledningsord

Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet!

Med de orden inleds dagens GT-liga text och det är profeten Amos som talar. Han är den kanske tydligaste rättviseprofeten i hela GT och här vänder han sig till de köpmän som fuskar med vågen så att de fattiga får ut ännu mindre säd för sina slantar. Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Så skönt att han talar till dem och inte till oss kan vi laglydiga tänka. Men tänk om hans ord faktiskt drabbar också oss?

  • Tänk om det är vi som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet – vi som lever i ett land med en levnadsstandard som skulle kräva 4 jordklot ifall alla skulle konsumera lika mycket som vi?
  • Tänk om det är vi som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet - vi som också i en lågkonjunktur hör till de allra mest skyldiga när det gäller smältande polarisar och extremväder
  • Tänk om det är vi som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet – vi svenskar som de senaste 40 åren tillåtit inkomstklyftorna öka mer än i kanske något annat västland?

 

Vi bör ställa oss frågan även om den är obekväm och någonstans inom oss vet vi att det är så som vi bekänner i en av Svenska kyrkans syndabekän­nelser - jag har del i världens bortvändhet från dig, Gud. Låt oss be och bekänna…

 

 

 

 

Predikan

Det märkligaste med dagens evangelium är att Jesus berömmer den oheder­lige förvaltaren för hans ohederlighet. Men om vi tänker oss att detta skulle vara nåt slags fribrev för en kristen att lura folk på pengar så tar vi miste för vad det handlar om är två olika spelplaner. Den ohederlige förvaltaren tjänar Mammon, hans enda mål i livet är egen rikedom. Mammon är hans gud och då uppstår en spelplan där allt som ger mer pengar kan rättfärdig­as. Också ohederlighet. Då gäller det bara att vara så smart som möjligt för att maximera sin vinst, inga andra hänsyn behöver tas om Mammon är din enda gud! På den spelplanen är den här förvaltaren en alldeles lysande spelare när han skaffar sig vänner ute i samhället utan att det kostar honom själv ett enda öre!

 

Men vi som har en annan Gud än Mammon – vi befinner oss på en helt annan spelplan och då gäller andra regler. Den övergripande regeln för oss är kärlek till Gud och kärlek till människor och denna kärlek preciseras sedan t ex genom de tio budorden där att av dem lyder: Du skall inte stjäla.

 

Idag är det inte bara 9:e söndagen efter trefaldighet med rubriken Goda förvaltare. Nej, det är också årsdagen för den första atombomben som föll över den japanska staden Hiroshima den 6 augusti 1945. Idag är det svårt att bortse från kärnvapenhotet när vi talar om förvaltarskap, vårt uppdrag att förvalta våra liv, våra samhällen och den planet Gud gett oss. Mer än 50 000 människor dog i Hiroshima den 6 augusti 1945 och efter ett par månader hade närmare 150 000 människor dött av denna enda bomb. Idag finns det vätebomber med en sprängkraft som motsvarar mer än 50 gånger Hiroshimabomben! Och idag förfogar enbart Ryssland och USA över ca 1500 kärnvapen-laddningar var. Fysikern Robert Oppenheimer var en av upphovsmännen bakom den första atombomben och just nu går en film om honom på bio där man också ger stort utrymme åt hans egen efter­tanke och självkritik mot det han hade åstadkommit. Men han var långt ifrån ensam och tusentals fysiker har före och efter honom ägnat sin gudagivna intelli­gens åt att forska fram alltmer effektiva sätt att utplåna hela städer, och kanske hundratals kemister har på motsvarande sätt forskat fram nervgifter som Novitjok som ryska säkerhetstjänsten använder för att mörda opposi­tio­nella. Idag har Ukrainakrigets erfarenheter gett tekniker världen runt skenande budgetar till sitt förfogande för att forska fram alltmer effektiva militära drönare för att kunna släppa sina granater över just de medmän­niskor man vill utplåna.

 

För det är ju det så mycket handlar om i varje krig – att döda andra männi­skor. Medmänniskor som man förminskat till något mindre än människor – reducerat till något vi kallar fiender för att de har fel uniform på sig, för att de bor på fel sida en gräns, för att de har fel religion eller tillhör fel stam eller vad det nu är för absurd distinktion man gjort för att skilja dem från oss. När det gäller kärnvapen har man för att mäta deras kapacitet t o m skapat begreppet megadeath med betydelsen en miljon döda människor … och till slut är det i den hjärntvättade soldatens ögon inte människor där på andra sidan dataskärmen eller lasersiktet utan animerade figurer i ett data­spel. Ungefär som när terroristen och dataspelsnörden Anders Behring Breivik gick omkring på Utöya och sköt tonåringar med noga utvald film­musik i hörlurarna – allt handlar om att distansera sig från att det är människor av kött och blod man tar sig rätten att mörda. Eller eliminera eller oskadliggöra eller neutralisera eller vad det nu är för distanserande verb man använder för det militära dödandet…

 

När min fru och jag fyllde 60 fick vi i present en resa med varmluftsballong och när vi tillsammans med några andra befann oss i den där ensamma kor­gen uppe i det oändliga lufthavet, så fick jag en mycket speciell känsla av gemenskap med den där lilla gruppen. Korgen blev en bild för den lilla blå­gröna planeten Jorden som ett utslängt frö av liv i ett tomt och kallt univer­sum, ett mirakulöst undantag av sårbart liv i en oändlighet av död. Och det är detta som dagens tema Goda förvaltare handlar om, det är detta sårbara undantag av liv vi fått att förvalta. En atmosfär av syrerik luft, tunn som ett äppleskal kring ett klot av sten och eld. Sårbara som passagerarna i en flä­tad korg under en varmluftsballong. Alla lika beroende av syre, vatten och solljus. Det är detta unika livsrum vi fått att förvalta under vår tid på jorden och vi vet hur vi hanterat detta uppdrag. Vi känner till alla veten­skapliga kurvor som under de senaste 100 åren förvandlats till exponen­tiella spjut som spränger diagrammens ramar när de avslöjar vår överkon­sumtion och vår utplundring av det livsutrymme vi fått att förvalta. Och som om detta inte räcker har några av våra mest intelligenta forskare, drivna av militär­industrins vinstkrav och makthavarnas paranoida världsbilder, tagit fram nukleära vapen som förmår förvandla hela vår atmosfär till ett brinnande eldhav.

 

Och förra söndagen uppmanade den ryske ex-presidenten Dmitrij Medvedev världens kristna till gemensam bön för den ryska armén:

Han meddelade att eftersom Ryssland måste använda kärnvapen om ryskt territorium erövras, så bör omvärlden be till Gud för att ryska armén kan stå emot Ukraina. Och bakom honom står den ryskortodoxe patriarken Kirill och nickar bifall! Och jag tänker på en av Olof Hartmans kyrkospels­figurer som säger för sig själv: Om Kristus är verklighet måste kyrkan vara ett försök att oskadliggöra honom!

 

Och utanför den ryska desinformationsbubblan befinner vi oss i ett antal andra bubblor i en alltmer polariserad västvärld där man i varje bubbla tror sig ha tillgång till den absoluta sanningen. Det gemensamma för de flesta i vår del av världen verkar numera vara en variant av Anders Fugelstads gamla sång: Ingenting är längre som förut från Svensktoppen 1970. Han

sjunger:         Tryggare kan ingen vara än en vätebombsarmé

                      Men Guds lilla barnaskara kan nog ingen lugna mer.

Och därför verkar det som att också de flesta inom kyrkan har valt att ställa sig bakom Sveriges ansökan om att få bli en del av kärnvapenhotet och kapprustningen genom att gå med i kärnvapenalliansen Nato. För som någon uttryckte det: man vill inte leva i en värld där Ryssland är den enda makt som har kärnvapen…

 

Men som representant för en liten avfärdad minoritet i den kristna fredsrör­elsen står jag här idag och frågar mig om det inte då är så att vi i likhet med den ohederlige förvaltaren i dagens evangelium har börjat spela på en spel­plan som mer tillhör Mammon än Gud. Och då gäller avslutningsorden i evangeliet: Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon. AMEN

 

I GT-texten var det profeten Amos som talade. Nu ska vi sjunga några ord av en annan av Gamla testamentets rättviseprofeter – profeten Mika…

Sång:  Och varje mänska ska leva i frihet och inte längre vara rädd. //

Och till en plog ska svärden smidas, mänskor ska ej läras strida //

(Mika 4:3)