Tro och liv
Högmässa i Stensjökyrkan
11:e eft. Tref. 2016
Stefan Risenfors
<<Föregående  >>Nästa
Texter
GT Amos 5:21-24
Epistel Rom 7:14-25
Evangelium Matt 21:28-31

Beredelsetal

I dagens episteltext skriver Paulus de kända orden: Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Han beskriver sin upplevelse av att det finns något inom honom som får honom att göra det han vet är fel. Det handlar om en upplevelse av att ha en femtekolon­nare inom sig, en förrädare. Paulus kallar denna inre fiende för ”synden som bor i mig”.

Jag vet inte om du känner igen dig i den beskrivningen men jag gör det, och jag tror också att det är viktigt att betrakta synden som något främ­mande inom oss, en främmande kropp som inte hör hemma där. Ungefär som cancer – synden som en inträngling. På det sättet håller vi isär den person som djupast sett är jag och denna fientliga inkräktare. Så här fortsät­ter Paulus: Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig.

Det skulle kunna låta som att han skyller ifrån sig – det var inte jag, det var synden som bor i mig! Men Paulus tar ansvar för sina handlingar för han vet att det är han som ger inkräktaren utrymme, det är han som släpper till. Så låt oss då inse att vi inte är vår synd och därmed går synden att bekämpa men bara om vi först erkänner att den finns där, så låt oss då be och bekänna…

Predikan

Ett återkommande drag hos Jesus i evangeliernas berättelse är att hans bild av verkligheten inte verkar vara densamma som hos omgivningen. De människor som hade högt anseende i det judiska samhället, fariséer, saddukéer, rika och skriftlärda var Jesus inte alls imponerad av. Och de människor som föraktades av den stora massan – tullindrivare, prosti­tuerade och samarier – de var ofta hjältarna i Jesu liknelser! Man kan fundera på varför det var på det här sättet och delvis verkar det fullt begripligt: Det var ju etablissemanget som bekämpade honom, det var de ledande prästerna som till slut fick honom avrättad. Då kan man i och för sig fråga sig vad som var hönan och vad som var ägget – blev de kritiska för att Jesus först ifrågasatte dem eller var det fariséerna som ifrågasatte honom från allra första början, redan innan han hade börjat med sin kritik av dem.

Men jag tror att även om fariséerna och de skriftlärda hade varit totalt likgiltiga för Jesus eller rent av positivt nyfikna från början, så hade Jesus ändå sett skäl att kritisera dem. Och då handlar det om just det som han tar upp i dagens evangelium – att deras liv inte återspeglar deras ord, att de inte lever som de lär. Det var ju inte deras fromma ord, det var inte deras imponerade kunskap om de heliga skrifterna, det var inte deras vackra föresatser som det var fel på. Nej, problemet var ju att den kärlek till Gud och människor som de predikade inte åtföljdes av handlingar. Fariséerna och de skriftlärda var som sonen som säger att han ska arbeta i vingården men inte gör det.

Men vad var det då som detta fromma etablissemang inte gjorde, vad var det för arbete i Guds vingård som de enligt Jesus inte utförde? Ja, det kan knappast ha handlat om de plikter som betraktades som de fromma plikterna för troligen var fariséerna noga med att delta i gudstjänster och fromma riter. Ska vi översätta till vår situation så hade de döpt sina barn, bett aftonbön varje kväll, läst sin Bibel och suttit bredvid er här i kyrkbän­ken idag och förmodligen lagt en rejäl kollekt dessutom. Någon av dem skulle förmodligen stått här och predikat just nu och några andra hade suttit i kyrkorådet.

Ja, ni anar vartåt det lutar – fariséerna och de skriftlärda är inte några andra – det är oss Jesus talar om. Vi som bekänner oss som kristna. Vi som åtminstone här bland andra troende vågar formulera ett tydligt JA på den där frågan som sönerna får i evangeliet. JA, vi tror! JA, vi bekänner oss till den treenige Gud som uppenbarat sig i Jesus Kristus. JA, vi vill följa honom som hans lärjungar… o s v. Till oss ställer Jesus idag frågan om våra liv verkligen återspeglar den bekännelsen! Eller med orden från dagens rubrik Tro och Liv – hänger tro och liv ihop i våra liv eller är det något slags vattentäta skott mellan de båda? Så att vi på något sätt är två olika personer – en som beskriver sig som kristen och en annan som lever som vilken anständig medborgare som helst!

(gå en bit bort..)Men vad är det han säger, församlingsherden? Påstår han att det skulle vara något slags motsättning mellan att vara kristen och att vara en anständig medborgare?

Ja, OK jag spetsar till det lite. Det är inte anständigheten som är problemet. Det är inte oanständigheten som kvalificerar de prostituerade till att bli hjältarna i dagens evangelium. Men det jag försöker säga är att det Jesus kritiserar är ett beteende som mycket väl kan rymmas inom begreppet ”anständig medborgare”. De som är syndare och svikare i Jesu ögon är människor som är väl etablerade i det samhälle de lever och det är detta som är så förvirrande för både Jesu samtida och för oss. Det beteende som vi betraktar som det normala anständiga beteendet i ett samhälle, detta att inte sticka ut och provocera, detta att leva efter samhällets rådande normer och värderingar – detta blir i hans ögon problematiskt!

Vad allt handlar om är vad det där JA:et betyder. När den förste sonen lovar att arbeta i pappans vingård – vad är det då han lovar? När vi står och läser med i trosbekännelsen – vad är det då vi säger JA till? Kan det vara så att vi säger ja till något oändligt mycket mer revolutionärt och omstörtande än vi riktigt förstår? Är det kanske så att Jesus är en revolutionär samhälls­omstörtare och om vi lever som alla andra, infärgade av dagens rådande åsiktsklimat och beteendemönster så följer vi inte Jesus? Kan det vara så att Jesus mer är ett rytande lejon än den beskedliga huskatt som vi förvandlat honom till?

Ja, vad betyder det att arbeta i vingården? Vad betyder det att vara en bekännande kristen i ett samhälle som det svenska år 2016? Går det eller går det inte att förena med ett vanligt Svenssonliv? Kan det vara så att Jesus förväntar sig en större skillnad i beteendemönster mellan den som bekänner sig till honom och den som inte gör det? Eller med andra ord: går det att arbeta en hel dag i vingården utan att ens bli svettig! AMEN