Samhällsansvar
Högmässa i Stensjökyrkan
21:a eft. Tref. 2010  
Stefan Risenfors

<<Föregående  >>Nästa
Evangelietext Luk 19:1-10

Predikan

Idag har vi lyssnat till tre bibeltexter som förmodligen nästan alla svenskar skulle instämma i antingen de tror på Gud eller inte:

· Det är lätt att hålla med Mose i den GT - liga texten. För även om Sverige­demokraterna kom in i Riksdagen, och även om vi har en skjutgalen rasist lös i Malmö, så är det ändå väldigt få som tycker att man skall vränga rätten för invandraren eller den faderlöse! Och vem kan ha något emot att en lantbrukare lämnar lite av efterskörden åt de fattiga – så som Mose uppmanar dem att göra?

· Och vem säger emot Jakobsbrevets författare när han uppmanar oss att inte göra skillnad på människor utan behandla den fattige precis lika väl som vi behandlar den rike?

Och så den lille Sackaios i evangeliet – han som var tullindrivare och därmed också såväl fosterlandsförrädare som tjuv. Han tog ju upp den romerska ockupationsmaktens skatt av sina fattiga landsmän. Dessutom plussade han på skatten för att utöka sin orättfärdiga förmögenhet. Men han mötte Jesus och det räckte för att han skulle bli en ny människa och dela ut halva sin förmögenhet åt de fattiga. Och vem kan ha nåt emot det?

Är det alltså en massa självklarheter som vi hört i dagens tre bibeltexter? Som att slå in öppna dörrar – helt enkelt onödigt att tjata om för vi är ju så förtvivlat överens om att man bör vara kärleksfull, rättvis och barmhärtig!

Jo, precis så är det – de där bibelorden är onödiga men bara så länge de stannar där på papperet i våra biblar eller ekar fram och tillbaka mellan kyrkväggarna – så länge förblir de självklarheter. Men när de förvandlas till kritiska frågor och till praktisk handling så slutar de vara överflödiga och självklara och istället blir de nödvändiga, provocerande och ibland far­liga.

Att gå från ord till handling och att omvandla bibelns uppmaningar om kärlek och barmhärtighet till kritiskt ifrågasättande av hela samhällssystem. Då, först då förvandlas de där vackra orden till något som gör skillnad och som både förändrar liv och kostar liv. Precis så var det nämligen för den salvadoranske ärkebiskopen Oscar Romero – han som blev skjuten av regimens dödspatrull när han ställde kritiska frågor till de rika och mäktiga.

I kyrkan har vi alltför ofta nöjt oss med välgörenhet, och välgörenhet är visserligen vackert men den förändrar knappast några samhällen. Eller som en annan latinamerikansk biskop, brasilianaren Dom Helder Camara, uttryckte saken:

"När jag gav de hungriga mat kallade man mig helgon. När jag frågade varför människor är hungriga kallade man mig kommunist."

Men vad har då Jesus med allt detta att göra? Ja, så länge vi håller honom på lagom distans så är han ju bara en morallärare bland andra – han sa en massa bra saker och la grunden för ett helt moralsystem. Förmodligen var det så Sackaios betraktade honom – som en morallärare och undergörare bland andra. Inte unik men tillräckligt intressant för att det ska vara värt att klättra upp i ett träd för att kunna se honom i folkmassan. Men så länge han var på distans, så länge han bara var ett rykte så hade han inte förändrat något i Sackaios liv. Visst – Jesu budskap om kärlek och barmhärtighet gick ju före honom och det spädde väl på de skuldkänslor som Sackaios hade. Han visste ju att han levde orättfärdigt – många av hans landsmän hade skällt ut honom för det och han så ständigt de hatiska blickarna från bönderna som han beskattade och krävde mutor av. Men hatet och alla fördömanden hade inte förändrat någonting – inget mer än att han numera låste dörren om sig på kvällarna och numera hade höjt sin privata bered­skapsgrad till 3 på den femgradiga skalan. De som hatade honom var nu så många och han visste att somliga av dem hade kontakter med den där fanatiska terrorgruppen seloterna. Det fanns skäl till vaksamhet, men däremot såg Sackaios inga skäl till att göra någon radikal förändring av sitt sätt att tjäna pengar. Pengarna var alltför viktiga för honom och hatet därute hade inte makt att förändra något – de var ju bara avundsjuka, tänkte Sackaios. Och sitt dåliga samvete hade han lärt sig att leva med.

Inte heller Jesus förändrade något för honom så länge han bara var ett rykte. Så länge Jesus var på distans, så länge hans budskap bara var ord så länge gjorde de ingen skillnad. Men det som förändrade allt för Sackaios, det var när Jesus först såg honom i trädet och sedan steg över tröskeln till hans hem. När han mötte någon som inte fördömde honom, när han mötte ett par ögon som inte var fulla av hat trots att de visste allt om honom. Då, först då öppnades dörren till ett annat liv för honom. Samma dörr som hatet och fördömandena hade försett med ständigt nya lås och reglar, samma dörr stod nu vidöppen för den enda makt som var stark nog att spränga den dörren med alla sina lås, det var kärleken. Hatet stänger men kärleken öppnar – öppnar för förändring! Det är den allra viktigaste sanningen som den här söndagen förmedlar när det gäller dagens tema: samhällsansvar.

Därför tror jag de hade fel – de kristna som under Almedalsveckan i somras demonstrativt ställde sig med ryggarna åt Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson när han talade på ett torgmöte i Visby. Jag delar deras avsky inför delar av hans budskap på samma sätt som jag kan avsky profitörer som Sackaios som utplundrar fattiga människor. Jesus kunde valt att titta åt ett annat håll, också han kunde demonstrativt vänt ryggen åt Sackaios. Han kunde gått fram till honom och skällt ut honom eller hånat den lille löjlige mannen i trädet. Men det gjorde han inte – han såg istället med kärlek på honom och gjorde det allra minst politiskt korrekta man kunde tänka sig – han gick hem till honom. Och den attityden hade förmågan att skapa förändring på ett helt annat sätt än de bortvända ansiktenas taktik.

Bibelorden om kärlek och barmhärtighet som vi hört i alla tre texterna idag, de bibelorden skulle idag kunna lämna bibelbladet och ge sig ut på en resa i ditt liv. Förutsättningen är kanske att du i likhet med Sackaios börjar med att låta Jesus komma hem till dig, komma bakom dina försvarslinjer, komma nära! När han förvandlats från religion till person, från budskap till relation i ditt liv, då kan hans ord börja leva i dig och genom dig! Kollekten alldeles strax är bara början. Fortsättningen skulle kunna vara konsum­tions­vanor, politisk verksamhet, opinionsbildning, solidaritetsarbete och praktisk handling i mötet med den orättfärdighet vi möter på nära håll. Men kom då ihåg kärnan i allt förändringsarbete i Jesu efterföljd:
hatet stänger men kärleken öppnar – öppna för verklig varaktig förändring! AMEN