Friheten i Kristus
Högmässo Gudstj. i Stensjökyrkan
12:e eft. Tref. 2001
Stefan Risenfors
<<Föregående  >>Nästa
Texter
GT Jes 48:20-21
Epistel Gal 4:31-5:6, 14-14
Evangelium Joh 8:31-36 

Predikan
"Sanningen skall göra er fria!" Detta ska vi tala om under rubriken: Befrielse istället för frihet Frihet är ett tillstånd, men befrielse är en process. Därför ligger verbet befria mycket närmare Jesus än substantivet frihet. Substantiv står för något statiskt, något stillastående och därmed också för något som vi kan uppfatta som en vila. I substantivet kan vi dröja, bli kvar, parkera oss och det kan vara något som vi lockas till i denna tid av ständig förändring, uppbrott och högt tempo. Kanske upplever vi det som att det är de aktiva verben som ständigt jagar oss till att göra, uppleva, konsumera, resa o s v. Och då kan de stillastående substantiven locka med sin vilsamma oföränderlighet.

Men när vi upplever det som att verben jagar oss till ständig aktivitet så är det ett ytplan det handlar om. De många förändringarna i vårt samhälle är oftast förändringar inom en given yta, som när en mus springer omkring inne i en bur. De många ytliga förändringarna bidrar rent av till en mer djupgående oföränderlighet. På samma sätt som såpan på TV kan bidra till att mitt liv stagnerar eftersom mitt behov av uppbrott och dramatik hela tiden tillfredsställs med att jag som åskådare ser en påhittad dramatik.

Låt oss därför demaskera de många aktiva verben i våra egna liv. Många av dem är kanske bara billiga substitut för den mer djupgående förändring som vi egentligen längtar efter. Det kanske rent av är så att de många ytliga förändringarna tillsammans utgör nätet i den mentala bur där vi är instängda. Och är vi instängda så är vi också utestängda från något annat. Det jag menar är att det höga tempot och den ständiga aktiviteten i våra liv ger ett sken av vitalitet och förändring, ytlig kosmetika som döljer att vi fastnat i livsmönster som hindrar oss att upptäcka vår sanna mänsklighet.

Kanske skulle ett lägre tempo och mer av oföränderlighet på ytplanet tvinga oss ner i vårt eget inre, i den osynliga delen av tillvaron. Det är ju först när vatten blir stilla som smutspartiklarna kan sjunka till bottnen - det är i stillheten som livets genomskinlighet blir uppenbar. Och då ser vi så mycket längre och upptäcker så mycket mer. Upptäcker kanske också att det vi trodde var frihet i själva verket var fångenskap, upptäcker en större och djupare frihet där Jesus hela tiden stått och kallat på oss. Den Jesus som inte är någon substantiverande frihetshjälte som tronar på minnen från fornstora dar, utan mer en aktiv Befriare! För befrielseverket får aldrig ta slut, fångenskapen hotar oss som allra mest när vi tror oss vara fria. Så låt oss då varje dag fortsätta på den resa som David (Oskar) idag påbörjar (påbörjat) här framme vid dopfunten. När vi döptes var det en kallelse till en ännu större frihet än den vi idag uppnått, så låt oss då tillåta Jesus att fortsätta det befrielseverket varje dag - både hos David (Oskar) och hos oss själva!

"Sanningen skall göra er fria!" Den enda frihet värd namnet är den frihet som bygger på sanning. Sanning och frihet är lika oupplösligt förenade som lögn och fångenskap. Det här betyder att vi äntligen får fast mark under fötterna - vår tro håller för varje granskning och skulle den inte göra det så ska vi lämna den bakom oss.

Om det är sanningen som ska göra oss fria så blir också varje ärlig sanningssökare vår bundsförvant. För så länge han eller hon fortsätter sitt ärliga sanningssökande så är vi på samma väg oavsett om vi för tillfället skulle befinna oss i mycket olika ståndpunkter. Våga därför ifrågasätta såväl din tro som din otro, ständigt på nytt - det kan faktiskt vara så att tvivlet och otron är Guds sätt att tvinga dig vidare från en dogmatisk parkeringsplats där din inre människa skulle svälta ihjäl om du blev kvar.

"Sanningen skall göra er fria!" Det är sanningen du behöver, inget annat. Jag är övertygad om att den sanningen finns hos Kristus. Men om du inte längre kan tro på den sanning du kallar Kristus, så ska du överge honom. För om din Kristus inte är din sanning så är han inte den verklige Kristus och då förtjänar han inte din tro. Gå då vidare, även om det skulle innebära bortfallna kyrkoavgifter och försämrad gudstjänststatistik. För om vi båda bara är trogna vår allra innersta längtan så kommer vi att mötas igen inför den Kristus som aldrig kan finnas någon annanstans än där Sanningen är!

AMEN