I Jesu namn

Mässa i Fågelbergskyrkan
Nyårsdagen 2014
Stefan Risenfors
Texter   
GT-text Klag 3:22-26
Epistel Apg 10:42-43
Evangelium Joh 2:23-25
<<Föregående  >>Nästa

Beredelsetal
Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig.
Med de orden börjar årets första kyrkoårstext som vi alldeles strax ska läsa. Jag har svårt att tänka mig en mer underbar upptakt till året 2014. Och det är ett speciellt år – hur speciellt kommer vi att veta först nästa årsskifte när vi har facit.

Men i en särskild bemärkelse vet vi redan nu att 2014 är ett märkesår för oss alla och det är genom att under det här året firar Svenska kyrkan sina första tusen år. Vårt äldsta stifta, Skara stift, firar nämligen tusenårs­jubileum under 2014.

Under tusen år har alltså vår kyrka i just vår del av världen förkunnat att Herrens nåd inte tar slut, och att hans barmhärtighet aldrig upphör! Tusen år av förkunnad nåd för oss och våra förfäder och ändå har vi ibland så svårt att tro på det när vi dömer andra och oss själva. Låt oss be om att nåden, låt oss be om att den tillitsfulla tron på nåden, under detta nya år verkligen ska slå rot i våra liv en gång för alla!
I förtröstan på denna nåd kommer vi nu inför Gud och bekänner…

Predikan

Han visste av sig själv vad som fanns i människan.

Här har vi ett av alla exempel i Johannesevangeliet på att evangelisten beskriver Jesus inifrån. I det här avseendet skiljer sig Johannesevangeliet från de tre andra evangelierna. Matteus, Markus och Lukas är mer av yttre betraktare. De beskriver vad Jesus sa och gjorde och vad som hände, det yttre händelseförlopp som vem som helst som varit nära nog hade kunnat redogöra för. Men med Johannes är det annorlunda, han ger en mycket mer personligt färgad tolkning av Jesus och så just detta inifrånperspektiv som vi får möta i dagens evangelium – som att Johannes på något sätt har tillgång till Jesus egna tankar och avsikter. Man kan fråga sig vad det här beror på – att Johannesevangeliet skiljer sig så mycket från Matteus, Markus och Lukas. Jag kan se åtminstone tre orsaker och de bygger mer eller mindre på förutsättningen att Johannesevangeliet verkligen skrevs av Jesu lärjunge Johannes. Det kan vi inte säkert veta men det finns mycket som pekar i den riktningen och om det stämmer så kommer här tre förklaringar till varför det skiljer sig så mycket från de andra evangelierna:

1. Förmodligen är Johannesevangeliet nedskrivet sist av alla evangelierna och då kan man föreställa sig att Johannes hade tillgång till de andras berättelser. Han kanske kände att han inte behövde upprepa allt vad de redan hade sagt utan istället borde bidra med ett alldeles eget perspektiv.

2.   Om Johannesevangeliet skrevs sist av evangelierna så har också Johannes uppnått hög ålder när han nedtecknar sina minnen. Det betyder att han har distans till det som hände kanske ett halvt sekel tidigare. Han har hunnit bearbeta minnena, han har haft gott om tid för att reflektera kring det han var med om i sin ungdom och därför tar hans evangelium så mycket smak av honom själv och blir så personligt.

3.   Om det är lärjungen Johannes som är författaren så kan vi samtidigt tänka på att han i evangeliet beskrivs som ”den lärjunge som Jesus älskade”. Det kan låta en smula egocentriskt och självförhärligande men det kan också vara sant att Jesus verkligen hade en alldeles speciell relation till Johannes. Det kan alltså hända att Johannes var Jesus förtrogne i högre utsträckning än någon av de andra lärjungarna och att han på det viset verkligen hade tillgång till tankar som Jesus inte delade med någon annan.

Jag ska försöka förklara vad jag menar med en bild av processionskorset i Stensjökyrkan. Här ser vi Jesus i mitten och symbolerna för de fyra evangelisterna på de fyra korsarmarna. Man kan uppfatta det här krucifixet som att de fyra evangelisterna har var sitt perspektiv på Jesus, de ser honom från fyra olika håll och då menar jag att det ser ut ungefär så här.

Först kommer Matteus berättelse om Jesus symboliserad av en blå pil.  Men ni ser att det finns liksom ett skal runt bilden på Jesus och Matteus når fram till det skalet men inte längre – ett slags utifrån­perspektiv. Och på samma sätt med Markus och Lukas. Men om vi då ser på Johannes perspektiv på Jesus så går den pilen igenom skalet och hela vägen in till Jesus, in i hans tankar och känslor.

Här har vi alltså fyra delvis olika berättelser om Jesus men den berättelse som skiljer sig mest från de andra är Johannesevangeliet – den röda pilen.

 Kristen tro handlar om att göra det som Johannes gjorde – att hitta en egen ingång i Jesus och ta sig förbi det där yttre och komma inför skalet. Här kommer nu en grön pil som symboliserar din relation med Jesus och ytterligare en grön pil som symboliserar min relation till Jesus.
Vi kommer från olika håll, vi har olika livsberättelser med oss, olika erfarenheter som färgar vår bild av Jesus för varje relation till honom är unik – alla har vi vår egen ingång till honom. Men låt oss nu rensa den här bilden och koncentrera oss på en enda relation och det är relatio­nen mellan dig och Jesus. Den är den enda som betyder något för dig – evangelisternas berättelser och min berättelse och andra människors berät­telser kan visserligen hjälpa dig men du kan aldrig lära känna Jesus helt genom någon av våra berättelser utan du måste själv närma dig honom!

 Och när du gjort det – när du nått innanför de yttre berättelserna och trängt Jesus på livet och gjort dig fantasier om hur han tänker och känner. Då kan du komma att uppleva något fantastiskt och då ska vi se hur den där pilen förändras! Den byter riktning och den blir alldeles röd, färgad av Jesu varma kärlek till dig. Nu är det inte längre du som närmar dig Honom utan Han som närmar sig dig! Och då är vi tillbaka i slutorden i dagens evangelium - de där orden om att Jesus vet vad som finns inom oss människor. För den där varmt röda pilen som når ända in i ditt hjärta har funnits där hela tiden, det är bara det att vi har blockeringar som gör att vi inte märker den. Vi märker inte den kärlek som strömmar från Jesus rakt in i våra liv varje dag och som har gjort det alltsedan den dag vi föddes

 Låt oss bära fram ett hopp om att denna scenförändring ska äga rum under detta nya år. Att pilen ska byta riktning också i vår upplevelse av den, att den ska vidgas och fyllas av Jesu kärlek som når ända in i ditt och mitt hjärta. Låt 2014 få bli det år då vi äntligen till fullo insåg vad det är att vara älskad av Jesus. Det år då vi drog de fulla konsekvenserna av detta och vågade vila med hela vår tyngd, precis hela vår tyngd, i förtröstan på Guds kärlek! AMEN