9:onde eft. Tref. 2012  NÄSTA> 
Pilgrimsgudstjänst i Gunneboparken kl 16

GT-text 1 Mos 1:24:2:3
Gud sade: "Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter." Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: "Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden." Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden."
Gud sade: "Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta." Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.
Så fullbordades himlen och jorden och allt vad där finns. Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk.
 

Epistel 1 Pet 4:7-11
Nu är slutet på allting nära. Var då samlade och nyktra, så att ni kan be. Framför allt skall ni älska varandra hängivet, ty kärleken gör att många synder blir förlåtna. Var gästfria mot varandra utan att knota. Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. Den som talar skall komma ihåg att han får sina ord från Gud, den som tjänar att han tjänar med den styrka Gud ger. Låt Gud förhärligas i allt detta genom Jesus Kristus. Hans är härligheten och makten i evigheters evighet, amen.

Evangelium Matt 25:14-30
Jesus sade: Det blir som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån.

Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar.

Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: 'Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.' Hans herre sade: 'Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.'

Den som hade fått två talenter kom fram och sade: 'Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.' Hans herre sade: 'Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.'

Den som hade fått en enda talent steg också fram. 'Herre', sade han, 'jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.' Hans herre svarade honom: 'Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.' Där skall man gråta och skära tänder.

Predikan
Den här predikan hålls 20 meter ifrån Mölndals mest praktfulla 1700-talsmonument – Gunnebo slott. Ett lysande exempel på vilken sorts sommarstuga en rik köpman kunde unna sig år 1796 när huset stod klart och samtidigt ett monument över enorma inkomstskillnader i den tidens samhälle. Om byggherren John Hall d ä hade varit en cyniker kunde han ha använt ett citat ur dagens evangelium som inskription på husväggen i stora förgyllda bokstäver, väl synliga när man kom i backen upp emot slottet. Där skulle det ha stått:
Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Så sa nämligen den rike mannen i Jesu liknelse i evangeliet och nog skulle det yttrandet kunna betraktas som en profetia över inte bara 1700-talets Sverige utan också över det som hänt i vårt land under de senaste 30 åren. Oavsett vilken politisk majoritet som regerat landet så har den svenska samhällsutvecklingen sett ut så här i 30 år – att de rika blir rikare och de fattiga blir alltmer fattiga – från den fattige tas också det lilla han har.

Vi var ju annars på god väg här i Sverige – fram till 1981 höll vi nämligen på att bygga ett välfärdssamhälle. Det året var nämligen inkomstskillnader¬na som allra lägst i Sverige, men 1981 vände utvecklingen och klyftan mellan rika och fattiga har blivit större för varje år. Så här skrev Svenska dagbladet den 12 juni i år:
Nyutexaminerade sjuksköterskor som ”vågar vägra under 24 000 kronor”. Vd:ar som kan få både 12 och 69 miljoner kronor i årsersätt¬ning. Barn som inte kan läsa vad som står på tavlan eftersom föräldrar¬na inte har råd med nya glasögon. Icabutiksägare som ger sig själva en månadslön på 400 000 kronor och en svensk som hamnar på listan över Storbritanniens rikaste.
… Våren har varit fylld av nyheter om inkomster som upprör, skaver, väcker avund eller imponerar. Slut citat.

Man kan fråga sig varför det blev så här, man kan fråga sig vem som bestämde att utjämningen skulle upphöra 1981. Men trots att Bibeln har en hel del att säga om orättvisor och trots att vi står intill John Halls gamla skrytbygge så ska vi nu ändå lämna den ekonomiska politiken för Jesu liknelse handlar faktiskt om något annat. Och kodordet som kan få oss att fatta vad det handlar om är den antika myntenheten talenter. Den rike mannen delade ju ut 5, 2 respektive 1 talent till sina tjänare – inte som gåva utan med uppdraget att tjänarna skulle förvalta pengarna tills han kom tillbaka. Viktigt att påpeka är att också 1 talent är en stor summa pengar om vi översätter talenterna till köpkraft i dåtidens samhälle. Så alla tjänarna fick betydande belopp att förvalta och även om det i deras fall handlade om kapitalförvaltning så räcker det att vi tänker på det svenska ordet talang för att inse att Jesus inte bara talar om pengar. Det vi fått att förvalta är våra talanger, på engelska talent, alltså samma ord som den antika myntenheten.

Och visst är det så att vi människor har fått olika många talanger att förvalta och framförallt olika typer av talanger. Vi är skapade olika och den bästa utjämningspolitiken i världen kan inte åstadkomma något slags fullkomlig rättvisa. Men däremot kan både politiken och vi var och en personligen använda de gåvor vi har fått för att försöka kompensera något av de skapelsegivna orättvisorna utifrån den rimliga principen: ”Av var och en efter hans förmåga, till var och en efter hans behov!”

En av de viktigaste principerna när det gäller det här uppdraget att förvalta de förutsättningar vi fått, är kanske att konstatera att vi inte behöver förvalta gåvor som vi inte har fått. Vad som annars händer ser vi på den tjänare som fick en talent. Jag höll på att säga: ”som bara fick en talent”, men då hade jag gjort just det misstag han gör. Han jämförde med vad de andra fick och såg bara de talenter han INTE fick att förvalta istället för att koncentrerar sig på den enda talent han faktiskt fick.

Du och jag kan göra på samma sätt: vi kan börja snegla på vad andra verkar ha fått och när vi sen jämför med oss själva så kan vi bli avundsjuka och bara se allt det där vi inte har eller inte kan. Då gräver vi ner vår talent, då gör vi oss själva till offer och den inställningen kan förgifta ett helt liv.

Problemet är att den här nedvärderande inställningen till det vi faktiskt har hela tiden uppmuntras av konsumtionssamhället där all reklam syftar till att få oss att glömma det vi har för att istället fokusera något som vi saknar och som man påstår att vi kan köpa för pengar. Motgiftet heter förnöjsamhet – en egenskap som visserligen kan äventyra årets konsumtionsindex från handelns utredningsinstitut, men som samtidigt kan skapa lyckliga människor som lärt sig uppskatta allt det dom redan har – av relationer, av talanger och egenskaper men också av materiell rikedom. Förnöjsamhet alltså och dess systerbegrepp tacksamhet. I de båda begreppen ryms hemligheten till det goda livet!

Men visst kan vi alla komma på ett antal begränsande faktorer i våra liv, sånt där som vi skulle kunna använda som ursäkter när vi gör oss till offer och gräver ner våra talenter. Det kan handla om föräldrar som inte gav oss vad vi behövde när vi var små, det kan handla om dödsfall bland närstående eller egna sjukdomar och handikapp. Eller kanske orättvisor som vi upp¬lever att vi utsatts för då vi blev förbigångna, kränkta eller inte uppskattade efter förtjänst. ALLA människor kan hitta sådana faktorer i våra liv om de bara letar efter dem. Men då gäller den där principen att ditt förvaltarskap aldrig handlar om det du inte fick utan bara om de förutsättningar du faktiskt fick. Och om vi använder de ögonen så kan vi till att börja med konstatera att vi svenskar i största allmänhet fått oändligt mycket mer än de flesta människor på jorden:
• Vi har fått leva i fred i 200 år!
• Vi har en av världens högsta materiella levnadsstandarder!
• Vi har ett fungerande politiskt system nästan helt utan korruption och där ditt liv inte begränsas av att du råkar tillhöra fel klan eller samhällsgrupp!
• Vi har en yttrandefrihet som är bland de starkaste i världen.
• Vi har ett land som har råd att föda alla sina medborgare!

Ja, sådär kan vi hålla på och räkna upp allt det som gör oss till några av de tjänare som fått allra flest talenter i hela världen. Och mot den bakgrunden ställer den här söndagen en mycket allvarlig fråga till oss var och en: Hur har jag förvaltat all denna rikedom, alla dessa fantastiska förutsättningar? Använder jag verkligen den frihet jag har för att göra världen till en bättre plats inte bara för mig utan för alla människor?

Den frågan kan förmodligen bara besvaras på ett sätt – vi skulle alla kunna göra mer. Inte i varje avseende för några av oss behöver i delar av sitt förvaltarskap sänka sina ambitioner för att inte själva gå under eller bli bittra eftersom man gav mer än man hade. Förvaltarskap handlar inte om att svara på varje behov men betrakta de talenter man har för att se var och hur de bäst kommer till användning. För när rätt gåva hittar rätt behov så gynnas båda parter, kanske allra mest den som får glädjen att ge av just det inom mig som förmeras ju mer jag ger av det.

Vi ska nu sjunga psalm 923 som handlar om att se sin uppgift – den uppgift som gör både mig och mottagaren rikare….